Att ha barn med funktionsnedsättning!
Min älskade son Mikael har Autism, måttlig psykisk utvecklingsstörning och och så har han Epilepsi. Han blir 30 år i höst, han är en fantastisk kille som är full av bus och älskar practical jokes. Han är till 95% glad och han är en otroligt snäll, busig, artig och omtänksam. Dagarna med Micke måste planeras och man måste förklara för honom vad som ska göras under dagen. Det är aldrig "jobbigt " med honom, tvärtom! Han är lätt att ha att göra med, han lyser upp dagarna här hemma. Vad som kan vara svårt för honom då vi vistas på platser där det är högljutt eftersom han klarar inte av höga ljud. Han hör alla ljud mycket högre än vad vi andra gör. Micke har bra intressen, han älskar kultur och speciellt svensk historia. Vi brukar ofta besöka museum, slott och ruiner när vi är på semester, hans intresse för svenska kungahuset kom då han gick på gymnasiet. Han är en rackare på gamla kungar, speciellt Gustav den tredje! Micke älskar att bygga lego, se på filmer,spela X-box, vara ute i naturen och busa med hunden Tyra. Mikael jobbar på en daglig verksamhet 3 dagar i veckan och så går han på särvux en dag i veckan. Maken och jag brukar hitta på saker att göra med Mikael, såna där "vanliga" sociala saker som att gå ut och äta eller fika,åka buss, åka tåg, spela minigolf på somrarna osv, för att det är bra med social träning. Jag kommer ihåg en sjuk grej som hände när Mikael var ca 7-8 år, en gammal f.d kompis sa till mig: önskar du inte att Micke var frisk istället? Mitt svar var: Micke är alltid frisk, han har nästan aldrig en magsjuka eller förkylning. Sen bad jag henne hoppa åt skogen! Jag har mött vuxna som pekar på Mikael och fnittrat, jag hatar såna människor! Men här hemma i vårt lilla samhälle så gillar de Mikael, de tycker att han är så artig och glad alltid och att han i kassakön kan utbrista helt utan anledning: mamma du är den bästa mamman i världen och du är värd allt guld i världen. Sånt gör mig glad och lycklig! Jag är så otroligt stolt över honom, och tacksam för att jag har den möjligheten att få vara hans mamma! Nu ska jag ta och sova! Om ditt barn får en diagnos, se inte det som en svårighet, du kommer att få mycket fins erfarenheter! Läs böcker så att du får kunskap om den funktionsnedsättningen, googla så att du får veta vad ditt barn har för rättigheter, oftast får man veta vad det är för skyldigheter. Kom även ihåg att det är Du som känner ditt barn bäst! Livet blir inte hopplöst bara för att barnet får en diagnos! Jag är en lycklig och stolt morsa till en riktig Solstråle som jag älskar otroligt mycket!!
